Don't know nothing

2010-11-20 @ 23:21:02 Länk till inlägget Today we run Kommentarer (0)
Vet inte riktigt hur jag ska formulera alla mina tankar som far runt i huvudet just nu. Känns som om vissa är helt felplacerade. Sådana som egentligen inte borde få finnas där. Men vad fan ska man göra åt saken? Jag kan ju inte riktigt bestämma vilka känslor jag vill ha och vilka jag inte vill ha. De finns där, trots att jag försöker att inte tänka på dem. Vissa saker borde stanna osagda och vissa inte. Känns som om jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Men känns ändå som om det här var den bästa lösningen för oss två. ♥

Igår då.. Ja, eftersom hanna var sjuk tog jag och fia tåget till hufudstaden själva. Fick betala extrabiljett på tåget för hon vägrade tro på att jag var 15. Vilket jag egentligen inte är men i alla fall.. Haha, på tåg är jag det okey..? Försening pga att lokföraren var sen? Så vi blev ca 20 minuter sena till Stockholm. Sebbe och Fille mötte oss vid spåret. Sen kom Tobbe och David och vi vandrade vidare. Blev en cola och en pommes på donken. Sedan vidare mot pendeltåget. Det var typ det värsta jag gjort. Min biljett kom inte och smsen var helt sär. Jävla telefon </3 Sedan fick vi gå typ 3 mil?? Nej men långt vare hem till Tobbe. (Kan säga att huset var inte att leka med, det var enormt, snorungen har ju för fan ett helt bottenplan för sig själv.. Byta, ja tack?)

Ahja skit samma. Vi typ glodde på film, spelade monopol, mer film och var bara allmänt cp! Men det var mys. Tills klockan blev 3 och alla typ oj shit vi måste kanske sova? Jag och fia skulle dessutom upp klockan 6.. Otroligt mysigt. Somnade av Tobbes godnatt sagor, vaknade av att han började röra sig som jag vet inte vad i sängen. Fick panik, visste inte vart fan jag var. Typ satte mig upp och glodde på honom, då först la han sig tillrätta och typ låg stilla. Somnade om för att bli väckt av Fia klockan 6. Upp, vandring till tåget. Smsen igen </3 Men ahja det kom ju fram tillslut i alla fall. Tog tåget tillbaka till Västerås klockan 8. Önskade att jag hade legat kvar. Det var varmt i sängen, och svinkallt och snöstorm utomhus. Kom hem, somnade i soffan. Totally värt det.
Så söta pojkarna bus är egentligen, trots att dom är störda! ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback